1911

Olle Bærtling föddes i Halmstad den 6 december 1911.

 

Olle Bærtling  ca 3 år.

  

Agust Bærtling.

 

Elin Bærtling.

Olle Bærtling med sina systrar 
Ingegerd och Anne-Marie.

Under skoltiden visade Olle Bærtling intresse för teknik och teckning.

Halmstad, Lilla Torget 1920.

1928

Realexamen 1928 vid läroverket i Halmstad.

1928 flyttar Olle Bærtlingtill Stockholm och genomgår handelsutbildning.


Kungl. slottet och pontonbron över Strömmen, Stockholm 1928.

1929

 1929 får Olle Bærtling arbete på Skandinaviska kreditbanken i Stockholm (från 1939 Skandinaviska banken), där han blir kvar till 1956.

Olle Bærtling i sitt arbetsrum på Skandinaviska banken. 

Skandinaviska kreditbanken vid Gustaf II Adolfs torg 1917.

Olle Bærtling i Kungsträdgården, Stockholm 1929

1934-35

Intresserar sig alltmer för konst och tecknar croquis på Otto Skölds målarskola i Stockholm. 

Otto Skölds målarskola, Snickargatan 7, Stockholm.

Går på intendent Ragnar Hoppes föreläsningar i Nationalmuseum och följer konstlivet i Stockholm. Börjar måla med oljefärger.

 
S:t Eriksbron, Stockholm, 1935, opd, 54x65cm.

1938-39

Målar i en nordisk expressionistisk stil, starkt påverkad av fransk konst och konstnären Henri Matisse.

Gifter sig med Lisa Maria von Roxendorff år 1939. Resa till Paris.

                              
 Olle Bærtling, Lisa, opd, 46x42cm, 1939.                        

1940-42

Inspireras av Vincent van Gogh och Carl Kylbergs måleri.

Självporträtt, opd, 61x50cm,  1941.		Lisa, opd, 61X50cm, 1941.
Lisa II, opd, 61X50cm, 1941.		Gränsland, opd, 65x54cm, 1940.

Bærtlings hem, Kommendörsgatan 39, Stockholm.

1945-48

Abstrakta former i måleriet blir påtagligare. Starka svarta konturer, s.k. spröjsare al la Georges Rouault, avgränsar motivelementen. 

    
Lisa, opd, 65X54cm, 1945.           Båstad, opd, 54X65cm, 1946.

Reser år 1947 till London, där han utvecklar konturmåleri, i motivskildringen av den bombhärjade staden. Han inser nu hur han kan dra nytta av konturmåleriets grafiska mönster, i sitt expressiva måleri.

       
Målar utomhus i London 1947.

Park Land Derby I, opd, 65c108cm, 1947.

Reser till Paris 1948 där han under en tid studerar för kubisten André Lothe.

Då Lothe ogillar starka konturlinjer beger sig Baertling till Fernand Léger, hos vilken han röner uppskattning. Bærtlings bildvärld förändras och hans förhållande till färg och form blir annorlunda. Färgerna berövas sin naturalistiska karaktär och formernas anknytning till omvärlden bli allt mindre.

      
Fernand Léger, Nadia Léger och       Lisa-Honfleur, opd, 81X65cm, 1948.  
Olle Bærtling i Légers studio 1948.                                           

1949

Övergår från en expressionistisk-kubistisk teknik till hela färgplan och betonade linjer. Vid årsskiftet 1949-50 överger Bærtling helt den figurativa traditionen. Han börjar intressera sig för visuella illusioner - de efterbilder som uppstår vid betraktande av former och färger.

        
Okyr, opd, 81x65,1949.       Komposition, opd, 92x60, 1949.
                                   

Olle Bærtling i sin ateljé senare delen av 1940-talet.

Debututställning i Konstsalongen Samlaren på Birger Jarlsgatan 1, Stockholm 1949.

 
Vernissagekort  Konstsalongen Samlaren 1949
                                  

Agnes Widlund, Konstsalongen Samlaren. 
Foto Lennart Olson.

1950-51

Våren 1950 tillbringade Bærtling i Paris där han målade stora mäktiga dukar i mest svart, rött och vitt. Raka linjer och hela färgplan. 

     
 Hommage au Luxembourg, opd, 1950         Bærtling, Hôtel des Ecoles, Paris 1950. 

 
     
Olle Bærtling och Pontus Hultén,             Auguste Herbin och Bærtling framför 
Hôtel des Ecoles, Paris 1950.                  Herbin's målningar i Salon des
                                                                   Réalitéts Nouvelles, 1950.

Han träffade Auguste Herbin, som introducerade Bærtling i Salon des Réalités Nouvelles, den franska konstsalongen som grundades 1946 för i huvudsak abstrakt konst. Olle Bærtling uppmärksammas i Paris konstliv.

Börjar experimenterara med diagonaler och spetsiga vinklar. 

  

Realités noire, o/c, 122x91cm 1951.                                            

1951 arrangerar Bærtling utställning i Galleri Brinken, Stockholm, tillsammans med Auguste Herbin.  

Lisa och Olle Baertling på utställningen "Herbin-Baertling", 
Galeri Brinken, Stockholm 1951.

Deltar i Konstsalongen Samlarens utställning "Neoplasticism" 1951.

Samlarens utställningslokal med Oscar Reutersvärd,
Carlo Derkert, Olle Bærtling och Agnes Widlund.

1952

Bærtling i sin ateljén 1952 på Kommendörsgatan.
Foto: Lennart Olson.

Olle Bærtling vidareutvecklar den diagonala dynamiken, vilken gradvis övergår till ett spel med öppna spetsiga trianglar. Han intresserar sig allt mer för integration av konst och arkitektur, vilket han betraktar som framtidens konstmonument.

 
Réalités angles Paris, opd, 92x135, 1952.

Bærtling deltar i grundandet av Groupe Espace i Paris (vars huvuduppgift var integrationen av konstruktivism och neoplasticism i stadsplaneringens sociala miljö).

Ansluter sig till den internationella konstnärsgruppen kring Galerie Denise René. 

1953

Den fransk-rumänske poeten och essäisten Tristan Tzara besöker Bærtling's studio, Stockholm 1953. I mitten, konstkritikern Eugen Wretholm. 

Biri, opd, 130X81, 1953.

Experimenterar med att få färgerna i olika färgfält att till synes verka med olika hastigheter.

Konstakademiens källare, Stockholm 1953.
Förberedelser inför utställningen ”L’art".
Olle Bonniér, Lennart Rhode, Arne Jones,
Lars Rolf, Karl-Axel Peherson, Oscar Reutersvärd,
Olle Bærtling, Pontus Hultén.

1954

Olle Bærtling i sin ateljé, Kommendörsgatan, 1954.
Foto Lennart Olson.

Fyrsidig komposition utställd framför galleri Konstsalongen Samlaren, Stockholm 1954.

   
Konstsalongen Samlaren, Birger Jarlsgatan 1, Stockholm 1954.

 
Från och med 1954 målar han endast öppna spetsiga vinklar - "öppna Bærtlingtrianglar". Visuell rymd och rörelse eftersträvas. 

   
En av de första skulpturerna, Spiro 1954.  Foto Lennart Olson.

Experimenterar med skulpturer och utformar tyg för NK's textilkammare.                                                 

       
Tyg Denise, 1954.                                        Olle Bærtling framför tyget Denise 1954. 

       
Tyg Margot, 1954.


Olle Bærtling på vernissage i NK's textilkammare 1954.
Foto Erik Holmén.

1955

Målar detta år stora dukar som han ställer ut i Stockholm 1956.

Primus Paris, opd, 299x131cm, 1955.

Rudra, opd, 135x350cm, 1955.

Första separatutställning i Paris i Galerie Denisé René . Med galleriets anseende når Olle Baertling internationellt rykte.

      
Galerie Denisé René, Paris.                                                 Denisé René 1954.

Olle Bærtling i Galerie Denisé Renés utställningslokal.

1956

Deltar i utställningen "Konkret realism", på Liljevalchs konsthall, Stockholm, tillsammans med Robert Jacobsen och Richard Mortensen.

Utställningskatalog 1956.   

        
Olle Bærtling.              Rickard Jacobsen.       Rickard Mortensen.

Liljevalchs konsthall 1956.

Säger upp sig från arbetet på Skandinaviska banken.

Börjar arbeta med stålrörsskulpturer.

     Kerebk, h 125cm, 1956.              Kerabk, h 208cm, 1957.

1957-58

År 1957 reducerade han skulpturernas materiella kropp till att endast linjerna blir synliga. Skulpturerna blir nu immateriella kraftkällor - analoga med målningarna.

Bærtling med skulpturen Kerok, 1957.

                    
Kerok, h 286cm, 1957.                      Kerok, Replika, Halmstad högskola.
         

Arci, opd, 97x195cm, 1958.

 
Under 1958 arbetar Bærtling parallellt med måleri och skulptur och betraktar dem som samma uttryck.

Formspråket i Bærtling konstverk berikas. Nya färger används. Han experimenterar med en mångfald av olika färger med likartad temperatur.

              
Irge, opd, 195x97cm,      Irgur, opd, 195x97cm, 
1958.                             1958.

1959-60

1959-1960 utförde Bærtling, på Stockholms stads uppdrag, muralmålning till entréhallen i första höghuset i Stockholms nya City. Med denna entréhall förverkligas idén om det estetiska rummet - i linje med Group Espace målsättning. Arkitekt David Helldén.

Hötorgsskraporna under byggnad 1959. Foto Lennart af Petersens.		Olle Bærtling i arbete med entrén. Foto Lennart Olson.
Olle Bærtling och arkitekt David Helldén 1960.		Entrén i första höghuset, Hötorget.
Entrén i första höghuset, Hötorget.		Entrén i första höghuset, Hötorget.

1961

Bærtling utför skulpturen Asamk, en 7,7 meter hög prototyp för den skulptur som var avsedd att bli 84,7 meter hög och bli placerad på Sergels torg i Stockholm. Världens högsta fristående skulptur.
Han ställer ut denna prototyp på utställningen "Aspect" i Liljevalchs konsthall 1961.

Bærtling betraktar skulpturen Asamk i Liljevalchs konsthall 1961.
Foto Lennart Olson.

 
  Modellskiss för Sergels torg 1961.

Fotomontage, Asamk på Sergels torg.

1962-64

Arkitekt David Helldén utarbetar tillsamans med Bærtling förslag till aula för Stockholms nya universitet 1962. En tredimensionell triangel placerad på en av sina spetsar. En form som "öppnar sig mot rymden" enligt Helldén och Bærtling.

 
Modell till Rymdaula för Stockholms nys universitet i Frescati.

    
                                                          Ritningar till Rymdaulan

Deltar i i 7:e Biennalen i São Paulo 1963 och erhåller pris.

Katalog till 7:e Biennalen i São Paulo

Färgerna violett, svart och Bærtlingvitt dominerar. Vinklarna vidgas med spetsen nedåt.

       
Sergoamark, opd,       Ardalki, opd, 97X195cm, 1964.
195X97cm, 1962.

Tonsättaren Jan W. Morthenson utför tillsammans med Bærtling "Kompostioner för Television" i vilken bild och ton samspelar utan att illustrera varandra. Morthenson komponerade även musiken till Baertlings retrospektiva utställning på Konstakademien i Stockholm 1969.

 
Morthenson och Olle Bærtling på 
Konstakademins retrospektiva 
Bærtlingutställning 1969.

Deltar på Guggenheimmuseets årliga "Guggenheim International Award".

Separatutställningen i USA på Columbia University, New York .

The Columbia University.

Baertling erhåller, som en av de första, svenska statens inkomstgaranti för konstnärer.

1965

Separatutställning i Chicago University, Chicago samt i Rose Fried Gallery, New York.

The Chicago University. 

1966

Bærtling reducerar skulpturernas dimension i syfta att öka deras immatriella visuella kraft.

Xianam, h 313cm, 1966

Separatutställning i University of Minnesota, Minneapolis. 

The University of Minnesota

1967

På uppdrag av Uppsala Stad utför Bærtling konstutsmyckning för Celsiusskolan i Uppsala.

Skulptur Xiak, h 310cm, 1966, utanför Celsiusskolan, Uppsala, 1967.

Ridå Oradalke, Celsiusskolan,  Uppsala, 1967. Foto från utställningen på Moderna museet 2007-08.

Korridor i Celsiusskolan, Uppsala 1967.

1967 deltar Bærtling i MoMA's (The Museum of Modern Art, New York) utställning, "The 1969s - A Selection from the Museum Collection".

1968-69

Bærtling öppnar 1968 en retrospektiv utställningen 'The Angles of Bærtling - Open form infinite space - from cinétisme to open form 1949-1968', på Rose Fried Gallery i New York.

Ger samtidigt ut serigrafialbumet 'The Angles of Bærtling - Open form infinite space - from cinétisme to open form 1949-1968', New York - Paris - Stockholm. 35 st serigrafier med katalog i plastmapp.

"The Angles of Bærtling - Open form infinite space - from cinétisme to open form 1949-1968', i New York - Paris - Stockholm."

Separatutställning i Los Angeles - Esther Robles Gallery 1969.

          
Rihu, opd, 180X92cm,     Yuak, opd, 195X97cm, 
1968.                            1969.

Retrospektiv utställning på Konstakademin 1969.

Bærtling vid skulpturen Yz, h 317cm, 1969, i ett av
Konstakademins utställningsrum.

1970

Utför Bærtling på uppdrag av Statens konstråd konstutsmyckning för Stockholms Universitet i Frescati. Arkitekt David Helldén. 10 målningar och en skulptur köps in till ett pris av 256 000 kr(!) och placeras i, och utanför det södra huset. Han färdigställer även tillsammans med Helldén utsmyckning och färgsättning av 18 korridorer - vilket de benämner "färgorglar". 

    
Ursprunglig placering i förbindelsegång, Stockholms universitet, 1970. 
1983 omplacerades målningarna.

"Färgorgel" i en av 18 korridor till hissar utanför seminarierum, 1970.

         
Olle Bærtling övervakar uppsättningen skulpturen Yz utanför Stockholms universitet 1970.                                           

 
Skulpturen Yz, h 317cm, 1969.

 Separatutställningen i Axiom Gallery, London.

1971-73

Målningarna dominerats av violett och blågrönt - och blir alltmer dynamiskt öppna. 

           
YIU, opd, 97X195cm,     YIO, opd, 195X97cm, 1971.
1971.

Skulpturerna får större rörelsedynamik. De skarpa vinklarna skapar snabbare hastighet och spatial immaterialitet.

         
XRAC, h 277cm, 1972.            XRAT, h 570cm, 1972.  

XRAHA, h 300cm, 1972.

Experimenterar med kompositioner i andra material - flaggor.

                        
Ayari, textil, 695x390cm, 1973.     Vimpel, textil, 95x1225cm, 1973.  

Separatutställning i Galleria Lorenzelli, Milano.

Galleria Lorenzelli, Milano.

Får erbjudande att bli chef för Moderna Museet i Stockholm - men tackar nej.

1974-75

Uför på uppdrag av Stockholms Stad, fönsterridå för Stockholms nya Kulturhus. Arkitekt Peter Celsing.

Fönsterridå i Stockholms kulturhus stora aula, 1974.   

Olle Bærtling i Stockhoms kulturhus stora aula, 1974.

Separatutställningen i Rom - Galleria della Trinità.

Bærtling och fotbollsprofilen Nils Liedholm, "Il Conte", Galleria della Trinitá, Rom 1974.

Nationalmuseum i Stockholm har under en tid Bærtlings flaggor hissade utanför entrén.

Bærtlings flaggor, Nationalmuseum, Stockholm 1974.

Den violetta färgens visuella energi ökar markant, genom att Bærtling börjar använda en ny färgnyans (Quinacridone). Vinkelspetsarna förflyttas allt längre utanför målningarna.

Kiakyr, 180X92cm, 1975.

Separatutställningen i Zürich 1975 - Junior Galerie.

Max Bill och Bærtling, Junior Galerie, Zurich 1975.

1975

Bærtling målsättning var att få möjlighet att tillverka sina skulpturer i jätteformat. Av den anledningen betraktade han sina skulpturer främst som prototyper. Förslag på placering av dessa gigantiska skulpturer presenterade han i några fotomontage i mitten av 1970-talet.

Fotomontage med skulpturen Xyya (1967)
på Wennegrens center i Stockholm.

Fotomontage med skulpturen Yayao (1971),
i Saltsjön mellan Stadsgården och Gamla  sta'n i Stockholm.

Fotomontage med skulpturen Xyya (1967), 
i Saltsjön mellan Stadsgården och Gamla  sta'n i Stockholm.

Bærtling hade även tankar om att tillverka multiplar av några skulpturer i "skrivbordsformat" - vilket inte blev av.

1976

Bærtling utför på uppdrag av Centre National d'Art et de Culture Georges Pompidou i Paris en prototyp till en 45 meter hög skulptur, avsedd att placeras på museets tak. 

      
Sculpture YAYAO, h525cm, 1971. 

Centre Pompidou köper in prototypen Yayao, men fullföljer inte utförandet av den fullskaliga skulpturen.

Centre National d'Art et de Culture Georges Pompidou, Paris.

Separatutställningen i Västtyskland - Kunsthalle Düsseldorf - Kunstverein für die Rheinlande und Westfalen.

1977

Bærtling utformar flaggspel till Sveriges utmanarbåt i Americas Cup, 1977.

   

Överst: Kiana 94x140, 
Mitten: Yio 49x60 + Yoyak 40x60, 
Underst: Xre 70x100 cm.

Separatutställningen i Canada - Contemporary Royale, Vancouver.

1978

Bærtling projekterar ett 300 meter högt torn för telekommunikation i Abu Dhabi, tillsammans med den tyske arkitekten Gerd Fesel. Placering i havet på en konstgjord ö utanför Abu Dhabi. Förebild är skulpturen Yayao från 1971. Utöver telekommunikation skulle anläggningen även inrymma ett hotell med 250 rum, en roterande restaurang i sex våningar och representationslokaler för Förenade Arabemiratens regering.

    
Ritning till kommunikationstorn i Abu Dhabi 1978.                Yayao, h 525cm, 1971.

Modell till kommunikationstorn i Abu Dhabi. Utförd år 2008 av konstnär Martin Sundvall.
 

Projekterar TV-torn och parlamentsbyggnad i Düsseldorf tillsammans med arkitekten Gerd Fesel. Ett 230 meter högt torn samt en tresidig pyramid vilande på  en av sina spetsar.

Arkitekt Gerd Fesel och Olle Bærtling med modell av TV-torn.

Byggnadsritning av TV-torn och parlamentsbyggnad i Düsseldorf. 

1980-81

1980-81 förbereder Bærtling en stor retrospektiv utställning för Malmö konsthall, vilken öppnar strax efter hans bortgång i maj 1981.

Olle Bærtling i sitt hem och ateljé på Södermälarstrand i Stockholm, 1980.

Utställningen blev en minnesutställning, som också visades på Moderna museet i Stockholm, 1981-82.

      
Utställningsaffisch Malmö konsthall.   Utställningsaffisch Moderna museet.

Teddy Brunius och Oscar Reutersvärd visar Bæertlings
minnesutställning på Moderna museet 1981.
Konstverket; Isis, opd, 97x195cm, 1955.

Olle Bærtling på träningscykel.
Foto: William Aronowitsch 1978.