1911

Olle Bærtling föds den 6 december i Halmstad som son till godsägare August Bærtling och Elin Petersson Bærtling. Han är mellanbarn och har två systrar, Anne-Marie och Ingegerd.

Olle Bærtling med sina systrar Ingegerd och Anne-Marie 1918

Under skoltiden visade Bærtling intresse för teknik och teckning.

1928

Bærtling flyttar till Stockholm och genomgår handelsutbildning på Bröderna Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm.

1929

Bærtling får arbete som bankman på Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Stockholm (1939 bytte banken namn till Skandinaviska Banken).

Olle Bærtling i sitt arbetsrum på Skandinaviska Banken, Stockholm, 1945. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv

1934-35

Börjar måla på sin fritid 1934.

Intresserar sig alltmer för konst och tecknar croquis på Otto Skölds målarskola i Stockholm.

Går på intendent Ragnar Hoppes föreläsningar på Nationalmuseum och följer konstlivet i Stockholm.

1938-39

Målar i en nordisk expressionistisk stil, starkt påverkad av fransk konst och konstnären Henri Matisse.

Gifter sig med Lisa von Roxendorff den 4 april 1939.

1940-42

Inspireras av Vincent van Goghs och Carl Kylbergs måleri.

Flyttar till Kommendörsgatan 39 i Stockholm.

1945-48

Abstrakta former i måleriet blir påtagligare. Starka svarta konturer, s.k. spröjsare à la Georges Rouault, avgränsar motivelementen.

Reser 1947 till London, där han utvecklar konturmåleri, i motivskildringen av den bombhärjade staden. Han inser nu hur han kan dra nytta av konturmåleriets grafiska mönster, i sitt expressiva måleri.

Olle Bærtling målar i London 1947. Foto: Lisa von Roxendorff-Bærtling © Bærtlingstiftelsen

Bærtling reser till Paris 1948 där han under en tid studerar för kubisten André Lothe.

Då Lothe ogillar starka konturlinjer beger sig Bærtling till Fernand Léger, hos vilken han röner uppskattning. Bærtlings bildvärld förändras och hans förhållande till färg och form blir annorlunda. Färgerna berövas sin naturalistiska karaktär och formernas anknytning till omvärlden bli allt mindre.

Olle Bærtling studerar Ksar (1948) i sin ateljévåning på Kommendörsgatan 39 i Stockholm 1949. Foto: Harry Berger

1949

Övergår från en expressionistisk-kubistisk teknik till hela färgplan och betonade linjer.

Debututställning på galleri Samlaren i Stockholm.

Vid årsskiftet 1949-50 överger Bærtling helt den figurativa traditionen. Han börjar
intressera sig för visuella illusioner - de efterbilder som uppstår vid betraktande av
former och färger.

1950-51

Våren 1950 tillbringade Bærtling i Paris där han målade stora mäktiga dukar i mest
svart, rött och vitt. Han målar raka linjer och hela färgplan.

Olle Bærtling studerar Hommage au Luxembourg (1950) på Hôtel des Ecoles, 15 rue Delambre, Paris, 1950. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Bærtling träffar konstnären Auguste Herbin i Paris. Herbin introducerar Bærtling i
Salon des Réalités Nouvelles, den franska konstsalongen som grundades 1946 för i
huvudsak abstrakt konst. Bærtling uppmärksammas i Paris konstliv.

Han börjar experimentera med diagonaler och spetsiga vinklar.

Auguste Herbin och Olle Bærtling på Salon des Réalités Nouvelles, Paris, 1950. Foto:
Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Bærtling ställer ut tillsammans med Auguste Herbin på Galleri Brinken i Stockholm
1951.

Lisa von Roxendorff-Bærtling och Olle Bærtling på utställningen Herbin-Bærtling,
Galleri Brinken, Stockholm, 1951. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Bærtling medverkar i utställningen Neoplasticism på Konstsalongen Samlaren i
Stockholm 1951.

Oscar Reutersvärd, Carlo Derkert, Olle Bærtling och Agnes Widlund på utställningen
Neoplasticism, Konstsalongen Samlaren, Stockholm, 1951. Foto: Lennart Olson ©
Hallands Konstmuseum

1952

Bærtling vidareutvecklar den diagonala dynamiken, vilken gradvis övergår till ett spel
med öppna spetsiga trianglar. Han intresserar sig allt mer för integration av konst och
arkitektur, vilket han betraktar som framtidens konstmonument.

Deltar i grundandet av Groupe Espace i Paris och ansluter sig till den internationella
konstnärsgruppen kring Galerie Denise René i Paris.

1953

Målningarna präglas av en större medvetenhet i uppbyggnaden och stark diagonal rörelse. Experimenterar med att få färgerna i olika färgfält att till synes verka med olika hastigheter.

Han eftersträvar visuell rymd och rörelse i sin konst.

Deltar i utställningen L’art suédois 1913-1953 på Galerie Denise René, Paris och
Galerie Apollo, Bryssel. Det är den första översiktliga utställningen av svensk kubism
och konkretism som ordnas utanför Sverige.

Förberedelser inför utställningen L'art suédois 1913-1953, Konstakademiens källare,
Stockholm, 1953. Från vänster: Arne Jones, Karl-Axel Pehrson, Olle Bonniér, Oscar
Reutersvärd, Lennart Rhode, Lars Rolf, Olle Bærtling, Pontus Hultén. Foto: Lennart
Olson © Hallands Konstmuseum

Tidningen Art d’Aujourd’hui placerar ett collage av Olle Bærtling på omslaget.

Olle Bærtling, omslag av Art d'Aujourd'hui nr 7, oktober-november 1953

1954

Från och med 1954 målar Bærtling endast spetsiga öppna vinklar - "öppna Bærtlingtrianglar". Visuell rymd och rörelse eftersträvas.

Ställer ut installationen Fyrsidig komposition framför Konstsalongen Samlaren i
Stockholm. Verket är förslag till utformningen av den svenska paviljongen vid
Venedigbiennalen.

Fyrsidig komposition av Olle Bærtling utställd utanför Konstsalongen Samlaren,
Stockholm, 1954. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Bærtling börjar experimentera med skulpturer och utformar tyger för NK:s
Textilkammare (en avdelning av varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm).

1955

Målar detta år stora dukar som han ställer ut i Stockholm 1956.

Första separatutställningen i Paris på Galerie Denisé René. Med galleriets anseende
når Bærtling internationellt rykte.

1956

Deltar i utställningen Konkret realism tillsammans med Robert Jacobsen och Richard
Mortensen på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Säger upp sig från arbetet på Skandinaviska Banken.

Börjar arbeta med stålrörsskulpturer.

1957-58

1957 reducerade han skulpturernas materiella kropp till att endast linjerna blir
synliga. Skulpturerna blir nu immateriella kraftkällor - analoga med målningarna.

Olle Bærtling med Kerok (1957) i sin ateljévåning på Kommendörsgatan 39 i Stockholm 1957. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

Under 1958 arbetar Bærtling parallellt med måleri och skulptur och betraktar dem som
samma uttryck.

Formspråket i Bærtlings konstverk berikas. Nya färger används. Han experimenterar
med en mångfald av olika färger med likartad temperatur.

1959-60

På uppdrag av Stockholms stad utför Bærtling 1959-60 muralmålningar i entréhallen i första höghuset i Stockholms nya city. Med denna entréhall förverkligas Bærtlings och arkitekten David Helldéns idé om "det estetiska rummet" - ett rum där arkitektur och konst har integrerats.

Olle Bærtlings muralkomposition från 1959-60 i entréhallen av första Hötorgsskrapan, Sveavägen 17, Stockholm, 1960. Fotograf okänd, ArkDes

1961

Bærtling utför 1961 skulpturen Asamk, en 7,7 meter hög prototyp för den skulptur som
var avsedd att bli 84,7 meter hög och bli placerad vid Sergels torg i Stockholm. Världens högsta fristående skulptur. Han ställer ut denna prototyp på utställningen Aspect 61 på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1961.

Olle Bærtling betraktar Asamk (1961) på Liljevalchs konsthall i Stockholm inför utställningen Aspect 61, 1961. Foto: Lennart Olson © Hallands Konstmuseum

1962

Bærtling utarbetar tillsammans med arkitekten David Helldén ett förslag till aula för Stockholms nya universitet i Frescati. Byggnaden kallas Rymdaulan och har formen av en tredimensionell triangel placerad på en av sina spetsar - en form som "öppnar sig mot rymden", enligt Bærtling och Helldén.

Olle Bærtling och David Helldén med sin modell av Rymdaulan i skala 1:100 under namnet Palais des Fêtes, 1975. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv

1963

Färgerna violett, svart och "Bærtlingvitt" dominerar målningarna. Vinklarna i
kompositionerna vidgas med spetsen nedåt.

Bærtling deltar i 7:e São Paulo-biennalen och erhåller pris.

1964

Bærtling medverkar i Guggenheim International Award 1964 som anordnas av
Solomon R. Guggenheim Museum i New York.

Första separatutställningen i USA på Columbia University i New York.

Bærtling erhåller svenska statens inkomstgaranti för konstnärer.

1965

Tonsättaren Jan W. Morthenson utför tillsammans med Bærtling Kompositioner för
television i vilken bild och ton samspelar utan att illustrera varandra. Programmet sändes i svensk television den 13 maj 1965.

Separatutställning på Chicago University, Chicago samt på Rose Fried Gallery, New
York.

1966

Bærtling reducerar skulpturernas dimension i syfte att öka deras immatriella visuella
kraft.

Separatutställning på University of Minnesota, Minneapolis.

1967

På uppdrag av Uppsala kommun utför Bærtling konstutsmyckning för den nya Celsiusskolan, en gymnasieskola i Uppsala. Arkitekt är Gösta Wikforss.

Olle Bærtlings skulptur Xiak (1966) på en av innergårdarna till Celsiusskolan, Uppsala, 1967. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv

Bærtling deltar i utställningen The 1960s: Painting and Sculpture from the Museum
Collection på Museum of Modern Art, New York.

1968

Rose Fried Gallery i New York visar den retrospektiva utställningen The Angles of
Bærtling - Open From Infinite Space - from Cinétisme to Open Form 1949-1968.

1969

Projekterar att uppföra en 60 meter hög skulptur ovanpå skyskrapan Wenner-Gren Center i Stockholm. Prototypen för den monumentala skulpturen är den 460 cm höga
skulpturen Xyya från 1967. Projektet förverkligades inte.

Separatutställning på Esther-Robles Gallery i Los Angeles.

Retrospektiv utställning på Konstakademien i Stockholm.

1970

På uppdrag av Statens konstråd utför Bærtling konstutsmyckning på Stockholms
universitets nya campus i Frescati. Bærtling installerar tio målningar, en skulptur
och hängande takskärmar i seminariekorridorer i samarbete med arkitekten David
Helldén. Målningarna hängdes om till en säkrare placering 1983.

Konstnärlig utsmyckning av Olle Bærtling på Stockholms universitet 1970. Foto:
Göran Lundström

Separatutställning på Axiom Gallery i London.

1971-73

Målningarna dominerats av violett och blågrönt - och blir alltmer dynamiskt öppna.

Skulpturerna får större rörelsedynamik. De skarpa vinklarna skapar snabbare hastighet och spatial immaterialitet.

1971 skapar Bærtling skulpturen Yayao, höjd 525 cm, tänkt som en prototyp till den
skulptur han skulle vilja se uppförd i Riddarfjärden i Stockholm. I sin slutliga form skulle
denna skulptur bli 525 meter hög. Projektet förverkligades inte.

Experimenterar med kompositioner i andra material och tillverkar flaggor.

Separatutställning på Galleria Lorenzelli i Milano 1973.

1974-75

Utför på uppdrag av Stockholms stad en fönsterridå som textil utsmyckning av det nya
Kulturhuset i Stockholm 1974. Arkitekt är Peter Celsing.

Textil utsmyckning av Olle Bærtling i Hörsalen i Kulturhuset, Stockholm, 1974. Foto:
Göran Lundström

Separatutställning på Galleria della Trinità i Rom 1974.

Den violetta färgens visuella energi ökar markant i målningarna genom att Bærtling
börjar använda en ny färgnyans (kinakridon). Vinkelspetsarna förflyttas allt längre
utanför målningarna.

Separatutställning på Junior Galerie i Zürich 1975.

1976

Bærtling har sina flaggor hissade på Nybroplan i Stockholm.

Flaggor av Olle Bærtling på Nybroplan i Stockholm 1976. Fotograf okänd,
Bærtlingstiftelsens arkiv

Bærtling utför på uppdrag av Centre national d'art et de culture Georges-Pompidou i
Paris en prototyp till en 45 meter hög skulptur, avsedd att placeras på museets tak.
Museet köper in prototypen Yayao (1971) men fullföljer inte utförandet av den
fullskaliga skulpturen.

Separatutställning organiserad av Kunstverein für die Rheinlande und Westfalen,
Düsseldorf på Kunsthalle Düsseldorf.

1977

Bærtling utformar flaggspel till Sveriges utmanarbåt i America's Cup 1977.

Separatutställning på Contemporary Royale i Vancouver, Kanada.

1978

Flyttar till Norr Mälarstrand 16 i Stockholm.

Tillsammans med den tyska arkitekten Gerd Fesel projekterar Bærtling ett 300 meter
högt torn för telekommunikation i Abu Dhabi. Placering i havet på en konstgjord ö
utanför Abu Dhabi. Förebild är skulpturen Yayao från 1971. Utöver telekommunikation
skulle anläggningen även inrymma ett hotell med 250 rum, en roterande restaurang i
sex våningar och representationslokaler för Förenade Arabemiratens regering.

Bærtling projekterar även tillsammans med arkitekten Gerd Fesel ett TV-torn och
parlamentsbyggnad i Düsseldorf. Ett 230 meter högt torn samt en tresidig pyramid
vilande på en av sina spetsar.

Arkitekt Gerd Fesel och Olle Bærtling med modell av TV-torn och parlamentsbyggnad för Düsseldorf, 1978. Fotograf okänd, Bærtlingstiftelsens arkiv

1980-81

1980-81 förbereder Bærtling en stor retrospektiv utställning för Malmö Konsthall.
Utställningen blev en minnesutställning som också visades på Moderna Museet i
Stockholm.

Olle Bærtling avlider den 2 maj 1981 i Stockholm.

Olle Bærtling framför Ksiru (1976) i sin ateljévåning på Norr Mälarstrand 16, Stockholm, 1980. Foto: Olle Wester/Expressen